Brev

Hej Stefan Löfven!

Idag, år 2017, är all form av slavhandel förbjuden. Så har det inte alltid varit, och även fast det idag är förbjudet, uppskattar FN att ungefär tolv miljoner män, kvinnor och barn lever under slavliknande förhållanden och att mellan en och fyra miljoner människor faller offer för människohandeln varje år. Det må vara lätt att glömma att Sverige var en stor del av den transatlantiska slavhandeln och att vi även är en del av det nutida slaveriet men för att kunna göra skillnad måste vi göra upp med vår historia och även se dagens problem.

Vi har en lång och mörk historia där vi behandlat våra medmänniskor som djur. På 1600-talet inleddes de europeiska koloniseringarna av Amerika och Västindien. När den lokala befolkningen i kolonierna inte längre räckte som arbetskraft på jordbruksplantagerna fick istället förslavade Afrikaner ta hand om de sysslor som ansågs för fina och tunga för vita människor. Helt vanliga människor kidnappades från sina byar och fraktades över Atlanten. En resa som kunde ta flera månader där de fick ligga under däck, fastkedjade, tätt packade i en stank och värme som beskrevs som avskyvärd. Bara under överresan beräknas minst en miljon personer ha mist livet och väl framme, efter att de blivit utauktionerade, blev livet inte lättare. På plantagerna jobbade de ofta fjorton timmar om dagen i gassande sol och om de skulle våga sig på att göra motstånd bestraffades de hårt.

Slaveri hade egentligen funnits i andra former innan det transatlantiska slaveriet. Under antikens tid, under vikingatiden och i Afrika innan européerna kom dit förslavades folk. Den stora skillnaden var dock synen på slavarna. Tidigare betraktades slavarna fortfarande som människor men under det transatlantiska slaveriet sågs de endast som handelsvaror och behandlades därefter utan rättigheter.

Som sagt bestraffades de som försökte sig på att göra motstånd hårt. Slavägarna använde sig av våld och misshandel. De halshögg slavar och visade stolt upp för att skrämma andra från att göra samma sak. Ändå förekom det en del motstånd och uppror från både förslavade afrikaner och vita slaverimotståndare. Den mest kända revolten ägde rum på slavskeppet Amistad där afrikanerna under ledning av Cinque kastade större delen av besättningen överbord. Många vågade dock inte ta det lika långt utan protesterade i tysthet genom att till exempel jobba långsamt eller spela sjuk. I över tvåhundra år kämpade slavarna för sin frihet i både tystnad och i organiserade revolter innan det på riktigt började tas på allvar i Europa. På 1700-talet uppstod kampanjen för slaveriets avskaffande vilket faktiskt skulle komma att bli den första fredliga massproteströrelsen i modern tid.  

Jag är övertygad om att väldigt många svenskar är ovetandes om Sveriges del i slavhandeln. Den 12 maj 1646 inleddes den första svenska slavhandelsexpeditionen. Även fast över hundra afrikaner dog bara på vägen så ansågs expeditionen väldigt lyckad och århundrade av svensk slavhandel hade nu börjat. År 1649 bildades det svenska afrikakompaniet med kungligt privilegium, det byggdes ett svenskt slavfort i nuvarande Ghana och senare köptes även ön Saint Barthélemy som blev en viktig knutpunkt för slavhandeln. Sverige tjänade även pengar på att sälja järn som användes till slavbojor och vapen, en stor bidragande faktor till landets rikedom och utveckling idag. Jag är en av många som anser att slavhandeln bidrog till Europas snabba industrialisering och Europas välstånd idag. Om man utgår från faktorerna som behövs för att ett land ska industrialiseras kan man se att slavhandeln och industrialiseringen är nära sammankopplade. Kapital fick svenskarna när folk använde Saint Barthélemys hamn och från järnet som de exporterade. Pengarna kunde sedan användas till tekniken som effektiviserade produceringen. Genom triangelhandeln fick svenskarna med sig eftertraktade varor som de kunde sälja dyrt på marknaden och eftersom att arbetskraften, slavarna, var så billig tjänade man stora pengar.  

Så även fast många förmodligen ej är medvetna om det så har Sverige en historia av slaveri och slavhandel, och som vi alla vet har historien en tendens att upprepa sig. Det kan verka långt borta för många men jag är säker på att det är närmare än vi tror. För att kunna behandla andra människor på detta sätt måste man se dessa människor som mindre värda. Än idag finns rester av 1800-talets raslära och rasbiologi kvar. Svarta människor är underordnade vita och som vit har man massor med privilegier. Afrosvenskar har svårare att komma in på arbetsmarknaden, svårare att delta politiskt, sämre tillgång till samhällsservice och de behandlas enligt studier sämre av rättsväsendet. De utsätts för rasism som leder till hot, våld och diskriminering.

Ämnet kan kännas tabubelagt och svårt att prata om men jag tror att det är väldigt viktigt att du gör det. Erkänn Sveriges hemska historia, prata om rasismen i dagens samhälle och uppmärksamma folket på att vi har en lång väg kvar.

Vägen är lång för än idag lever ungefär tolv miljoner män, kvinnor och barn under slavliknande förhållanden. Idag är det inte lagligt och slaveriet sker inte öppet i lika stora mängder som under de transatlantiska slaveriets dagar. Ändå tvingas människor leva som en annan persons egendom utan att kunna påverka sin situation. Skuldslaveri, tvångsarbete i hushåll, slaveri som går i arv, utnyttjande av barn till tvångsarbete och människohandel är olika former av nutida slaveri. Även här tror jag det är viktigt att prata om det. Före år 1840 uppmärksammades knappt Sveriges  verksamhet på Saint Barthélemy och därför skedde inte heller någon förändring. När det kom en delegation från den brittiska antislaverirörelsen startades rörelser och kampanjer och tillslut fick de stöd även i riksdagen. Precis som då är det lätt för oss svenskar att blunda för det när det sker så långt bort och det är därför väldigt viktigt att det uppmärksammas.

En stor anledning till att det tog så länge innan Sverige avskaffade slavhandeln var att de var samma människor som skulle hålla koll på lag och rätt som tjänade stora pengar på slavhandeln. Sverige var faktiskt bland de absolut sista att avskaffa slavhandeln.

Jag tror att precis som då skulle folk försöka skapa en förändring om de fick veta vad som händer i världen. Om de fick höra om hur barn arbetar för att betala tillbaka tidigare generationers skuld, om de fick höra om hur kvinnor får arbeta i privata hem och utsätts för sexuellt utnyttjande och om de fick höra om de fyra miljoner människor som varje år utsätts för människohandel.

Det är svårt att ta ställning om man ej vet om att det händer men om man bara skulle övertala en person att skänka pengar till hjälpande organisationer eller övertala en person att välja en vara som ej är tillverkad av barn så skulle det göra stor skillnad. Jag är säker på att bara genom att uppmärksamma människor, kanske genom massmedier, så skulle många vara villiga att hjälpa.

På den svenska marknaden finns idag varor tillverkade av människor under slavliknande förhållanden. Företagen drivs endast i egenintresse och efterfrågan på billig arbetskraft blir därför stor för att de vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Jag tycker det är viktigt att endast varor tillverkade under godkända förhållanden ska finnas till på marknaden. Vi vill inte bidra till att efterfrågan på billiga varor tillverkade av slavar ska finnas kvar och öka. Så länge efterfrågan finns kommer även utbudet göra det och så länge vi inte ställer krav på hur varorna är tillverkade kommer det fortsätta. Detta eftersom att företagarna vill tjäna maximalt med pengar och den billigaste arbetskraften blir därför slavar och oftast barn. Samtidigt tycker jag att det är väldigt viktigt att främja frihandel. Kampen mot fattigdom är central för arbetet mot nutida slaveri. Fattiga människor har sämre kunskap om sina mänskliga rättigheter och är lättare att utnyttja. I utvecklingsländer är slaveri vanligast och det är även de länderna som skulle drabbas hårdast av slutna gränser. Självklart ska vi ta hänsyn till ländernas arbetsvillkor och arbetsmiljöerna ska granskas, men jag anser att stänga ute ett land och köpbojkotta dem skulle endast få negativa följder. Ökad handel och globalisering är avgörande för utvecklingsländers uppbyggnad och tillväxt. Dessutom finns det starka samband mellan fred och handel, krig som annars hade kunnat försätta länder i fattigdom kan då undvikas.

Människohandel är även det oftast en följd av fattigdom. Sårbara människor luras, tvingas, kidnappas och förs inom eller över landsgränser. Många är så desperata att även fast de anar fara så är de villiga att riskera det för drömmen om jobb och ett bättre liv. För att kunna känna igen och förhindra människohandel krävs ökad kunskap. Rättsväsendet, socialtjänsten och vanliga människor har större chans att kunna hjälpa till om de vet hur det går till och vad som händer. Dessutom kanske de blir villiga att skänka pengar till organisationer som hjälper och sprida kunskapen vidare. Även personer i de fattiga och utsatta områdena behöver mer kunskap. Under det transatlantiska slaveriet såg slavägarna på utbildning som ett hot och de ville inte att slavarna skulle veta någonting om världen utanför plantagen. Detta kan vi anamma och använda, fast tvärtom. Genom att de utsatta människorna får mer kunskap kan människohandeln förhindras redan innan den börjat eller lättare stoppas när den är pågående.

Tvångsarbete i hushåll är en av de mest dolda formerna av slaveri. Främst kvinnor och flickor tvingas arbeta i privata hem och utföra hushållssysslor i utbyte mot mat och husrum.

Under det transatlantiska slaveriet våldtog många plantageägare eller förmän kvinnliga slavar och barnen de födde blev också slavar. De kvinnor som idag är tvångsarbetare i hushåll utsätts också oftast för sexuellt utnyttjande. Detta är en stor följd av kvinnosynen som många har och som vi ser i bland annat USA ökar motståndet mot rätten till abort. Skulle en tvångsarbetande kvinna bli gravid är det alltså inte säkert att hon skulle få göra abort och antingen vara tvungen att föda ett oönskat barn eller göra det olagligt vilket kan vara mycket farligt. Jag tycker det är viktigt att vi värnar och står upp för aborträtten för kom ihåg: att göra abort olagligt tar inte bort aborter, endast de lagliga och säkra aborterna.

Jag tror att en stor del till varför det ansågs okej att behandla Afrikanera som handelsvaror var rasbiologin som var en accepterad lära. Stora filosofer som Carl von Linné pratade om hur egenskaper var ärftliga och att människan kunde delas upp i raser och rangordnas därefter. Rasläran präglade även en stor del av undervisningen.

Sverige hade en viktig roll i raslärans utveckling. Det första rasbiologiska institutet i världen bildades i Uppsala och det var även det som gav Tysklands nazister ett vetenskapligt stöd under andra världskriget.

Jag tycker att slavhandel, både dåtidens och nutidens, borde vara en större och obligatorisk del av undervisningen. Det skulle nå ut till många människor och även ge eleverna chans att i tidig ålder ta ställning och tänka efter. Växer dagens ungdomar upp i ett samhälle där man inte reflekterar över vad som händer, vad man köper och så vidare så är chansen mindre att de kommer göra det i framtiden.

Det är också dagens kvinnosyn som är en stor anledning till människohandeln. Det är oftast män som utnyttjar kvinnor och flickor för att de betraktas som objekt utan några som helst rättigheter. Även detta borde enligt mig vara en större del av redovisningen för att folk ska börja reflektera över deras tankar och aktioner mer. Som nämnt är kunskapen väldigt viktig och en stor nyckel till förändring.

Staten har det absolut största ansvaret för att bekämpa det nutida slaveriet. Fortsatt och ökat samarbete med EU, FN och andra organisationer är väldigt viktigt. Samtidigt som det är bra med den enskilda individens ansträngningar kommer den största skillnaden ske när vi samarbetar.

Idag ser vi tydligt ett ökat missnöje i världen som bland annat lett till framröstningen av Donald Trump som president och till Brexit. Snart går även valet i Frankrike av stapeln där det finns en stor risk att Marine LePen vinner. Hon vill folkomrösta om EU-utträde, begränsa öppenheten och även invandringen. Vid missnöje och efter orättvisor har folk en tendens att vilja skylla det på någon. Det är oftast vid sådana tillfällen som mänskliga rättigheter kränks. Titta på andra världskriget och hur Hitler kom till makten. Det fanns förstås många bakomliggande orsaker men en stor faktor var den ekonomiska krisen som rådde och den stora arbetslösheten som ledde till ett utbrett missnöje.

Jag tror att vi alla är en stor del i att se till att dagens missnöje inte får extrema konsekvenser. Annars kan det mycket väl bli som under det transatlantiska slaveriet när en folkgrupp sågs som mindre värda och behandlades utan några som helst rättigheter.

Idag, år 2017, är all form av slavhandel förbjuden. Så har det inte alltid varit, och även fast det idag är förbjudet, uppskattar FN att ungefär tolv miljoner män, kvinnor och barn lever under slavliknande förhållanden och att mellan en och fyra miljoner människor faller offer för människohandeln varje år. Detta kan och borde både du och jag göra något åt.

/Tyra Djärf